Om vilken påverkan naturvistelse har på vår kropp - fysiskt och psykiskt.
Intresset för naturens effekt på människans hälsa har ökat och en hel del vetenskapliga studier har utförts där man jämför resultat före och efter skogsvistelse, med märkbara förändringar på olika kroppsliga funktioner. Fast vi har fortfarande kunskap att inhämta med mer kontrollerade studier.
I Japan har man studerat effekten av skogsbad ”Shirin Yoku” och upptäckt att de hade goda effekter på både det fysiska och psykiska måendet, framför allt hos de som upplevde depression, ångest och långvarig stress. Daglig utevistelse sänker blodtrycket och förbättrar immunförsvarets respons. Dessutom verkar trädens immunförsvar (kemiska ämnen som utsöndras i luften i försvar mot ohyra) kunna inverka på vårt egna på ett positivt sätt, genom att öka en viss typ av vita blodkroppar som har som funktion att upptäcka och rensa bort tumörceller bland annat.
När vi vistas i skogen sänks stresshormonet kortisol, autonomiska nervsystemet går ner i varv och signalerar lugn och ro till kroppen. Kognitivt behöver hjärnan inte lägga lika mycket resurser på att fokusera på mängden av intryck jämfört med stadsmiljön, vilket också bidrar till större avslappning. Kanske är det därför ofta lättare att tänka klart under en skogspromenad? Rörelsen bidrar också till bättre tankeprocesser.
Utgår man från att naturen är vårt naturliga ”vardagsrum” och människans nervsystem är anpassat till att vistas ute, kan man förstå att skogen har en lugnande effekt på oss, jämfört med det stimulansstinna moderna livet vi för i stadsmiljöer och framför informationssamhällets alla skärmar
Referenser: